Doro: Telefon
Följande övningar lär dig det mesta du behöver veta för att kunna använda din Doro som en telefon.
I det här inlägget får du lära dig hur du kan tänka för att bli mer kritisk mot det du läser online.
Det finns otroliga mängder information på internet, men vad exakt är sant och falskt? Går det verkligen lita på allt en läser på online?
Källkritik handlar om att bestämma vad som faktiskt är trovärdigt och att kunna ifrågasätta det man läser. Det är inte bara för din egen del som det är viktigt att kunna avgöra huruvida något stämmer eller inte.
Om du vill dela med dig av något du läst på internet, oavsett om du berättar det för någon du pratar med eller om du delar med dig av en länk till en hemsida, så vill du väl vara säker på att det du skickar vidare är sant? Annars riskerar du att bli en av dem som bidrar till att sprida något osant och som i slutändan kan skada andra. Det kallas för desinformationsspridning.
Varje dag sprids både sann och falsk information på internet, och många blir lurade av skrämselpropaganda eller till och med lurade på pengar. Det är viktigt att vara medveten om var informationen du läser och delar vidare kommer ifrån. Kan det vara så att avsändaren utger sig för att vara någon annan eller vinner något på att du läser och sedan sprider vidare informationen?
Eftersom vem som helst kan publicera information på internet, via till exempel sin egen hemsida eller på sociala medier, finns heller ingen verifieringsprocess där de fakta som publiceras granskas. Mängden tillgänglig information är därför också gigantisk.
Vanligtvis är en källa skriftlig, muntlig eller materiell. Även om flera olika källor rapporterar samma sak, bör du inte anta att informationen är sann och verifierad. Du bör själv kunna kontrollera vem som står bakom informationen och därefter göra en bedömning av sanningshalten i informationen du läst.
Försäkra dig om att informationen du läser på internet inte är påhittad för att gynna ett okänt syfte. Ett sätt att göra detta på är att använda checklistan som finns på baksidan av DigiGuiden.
Det är vanligt att sensationella nyheter får snabb spridning via olika sociala medier såsom Facebook, Twitter och Instagram.
På sociala medier kan vem som helst länka till en artikel. Själva plattformen som informationen publiceras på är därför inte avsändaren eller källan.
För att ta reda på vem som står bakom informationen du läser kan du försöka korta ned hemsidans adress från höger till vänster, tills bara hemsidans namn är kvar i adressfältet:
Dubbelkolla att informationen du läser i källan är skriven på ordentlig svenska, att det inte finns en
massa stavfel och om det finns något publiceringsdatum.
I princip all information på internet är vinklad på något vis, och så även i annan media. Men det finns ändå vissa källor som du bör kunna lita på mer än andra.
Förmodligen litar du mer på en tryckt tidning eller en TV-kanal än en okänd person som står på gatan och skriker. Om en hemsida kommer från en erkänd nyhetskälla, så som Sveriges Televisions hemsida eller en lokaltidning, kan du på samma sätt och med stor sannolikhet lita på den mer än om du läser en hemsida skapad av en privatperson.
Om du vill ta reda på om något du läst är sant kan du testa att söka på Google eller en annan
söktjänst. Till exempel kanske du eller någon du känner läst att alla värmlänningar kan prata finska. Ta dig då till en söktjänst och testa att söka på ”värmlänningar finska” för att se vad som kommer upp.
Du kan också lägga till en trovärdig nyhetskälla som extra sökord, till exempel ”värmlänningar finska svt” för att se om SVT kan ha rapporterat om detta märkliga fenomen. Om du inte hittar något om värmlänningar som pratar finska, ja då kan du nog anta att informationen är falsk.
När detta inlägg har skrivits har vi använt Internetstiftelsens pedagogiska och stora guide på ämnet källkritik. Om du tycker ämnet är intressant kan du läsa Internetstiftelsens egna guide om källkritik på internet.
Sök på internet efter ”källkritik internetstiftelsen” eller besök hemsidan som står utskriven längst ned på denna sida. Om du inte känner för att släppa taget om DigiGuiden riktigt än kan du ta en titt på en modifierad version av Internetstiftelsens egna checklista för att undersöka en källa.
Fundera över punkterna nästa gång du hittar nyheter som delats på internet via sociala medier eller en hemsida.
| Vem står bakom källan? | Varför är källan skapad? |
|---|---|
| Någon som behärskar ämnet? | Informera? |
| Någon du litar på? | Presentera fakta? |
| En myndighet? | Övertyga dig om något? |
| En organisation? | Påverka en opinion? |
| Ett företag? | Sälja en produkt eller tjänst? |
| En privatperson? | Underhålla dig? |
Följande övningar lär dig det mesta du behöver veta för att kunna använda din Doro som en telefon.
Om du älskar att teckna och är trött på att vässa pennan eller rengöra penslarna bör du fundera på om en iPad kan ersätta pennan och blocket. Ett tjockt, fint papper för akvarellmålningar går inte att ersätta men du kan aldrig ha ett mer lättillgängligt verktyg för att skapa än en iPad. Två olika typer […]
Safari är den populäraste appen för att surfa på internet med Apples telefoner och surfplattor. Lär dig vad alla funktioner i appen kallas och hur de används. Fullt med övningar som hjälper dig att klicka rätt utlovas!
Lär dig vad alla delar i appen Google Chrome kallas och vad de används för. Övningar för att söka och surfa.
Att ladda hem appar till din Apple-enhet är absolut nödvändigt om du vill få ut det mesta av din telefon eller surfplatta. I detta inlägg får du lära dig hur du gör.
Lista över alla förinstallerade appar på din iPhone/iPad. Lär dig vad apparna heter och används för. Instruktioner för att radera appar finns längst ned i inlägget.
Med appen Inställningar på din iPhone eller iPad kan du justera hur din enhet fungerar. Första sidan i appen består av ett 50-tal olika kategorier, t.ex. Notiser.
Wi-Fi, uttalas ”wajjfajj”, är ett trådlöst nätverk som du kan använda för att koppla upp dig till internet. I offentliga lokaler såsom bibliotek, restauranger eller andra platser finns wifi-nätverk