I det här inlägget får du lära dig hur du kan tänka för att bli mer kritisk mot det du läser online.
Det finns otroliga mängder information på internet, men vad exakt är sant och falskt? Går det verkligen lita på allt en läser på online?
Källkritik handlar om att bestämma vad som faktiskt är trovärdigt och att kunna ifrågasätta det man läser. Det är inte bara för din egen del som det är viktigt att kunna avgöra huruvida något stämmer eller inte.
Om du vill dela med dig av något du läst på internet, oavsett om du berättar det för någon du pratar med eller om du delar med dig av en länk till en hemsida, så vill du väl vara säker på att det du skickar vidare är sant? Annars riskerar du att bli en av dem som bidrar till att sprida något osant och som i slutändan kan skada andra. Det kallas för desinformationsspridning.
Varje dag sprids både sann och falsk information på internet, och många blir lurade av skrämselpropaganda eller till och med lurade på pengar. Det är viktigt att vara medveten om var informationen du läser och delar vidare kommer ifrån. Kan det vara så att avsändaren utger sig för att vara någon annan eller vinner något på att du läser och sedan sprider vidare informationen?
Eftersom vem som helst kan publicera information på internet, via till exempel sin egen hemsida eller på sociala medier, finns heller ingen verifieringsprocess där de fakta som publiceras granskas. Mängden tillgänglig information är därför också gigantisk.
Vanligtvis är en källa skriftlig, muntlig eller materiell. Även om flera olika källor rapporterar samma sak, bör du inte anta att informationen är sann och verifierad. Du bör själv kunna kontrollera vem som står bakom informationen och därefter göra en bedömning av sanningshalten i informationen du läst.
Försäkra dig om att informationen du läser på internet inte är påhittad för att gynna ett okänt syfte. Ett sätt att göra detta på är att använda checklistan som finns på baksidan av DigiGuiden.
Det är vanligt att sensationella nyheter får snabb spridning via olika sociala medier såsom Facebook, Twitter och Instagram.
På sociala medier kan vem som helst länka till en artikel. Själva plattformen som informationen publiceras på är därför inte avsändaren eller källan.
För att ta reda på vem som står bakom informationen du läser kan du försöka korta ned hemsidans adress från höger till vänster, tills bara hemsidans namn är kvar i adressfältet:
Dubbelkolla att informationen du läser i källan är skriven på ordentlig svenska, att det inte finns en
massa stavfel och om det finns något publiceringsdatum.
I princip all information på internet är vinklad på något vis, och så även i annan media. Men det finns ändå vissa källor som du bör kunna lita på mer än andra.
Förmodligen litar du mer på en tryckt tidning eller en TV-kanal än en okänd person som står på gatan och skriker. Om en hemsida kommer från en erkänd nyhetskälla, så som Sveriges Televisions hemsida eller en lokaltidning, kan du på samma sätt och med stor sannolikhet lita på den mer än om du läser en hemsida skapad av en privatperson.
Om du vill ta reda på om något du läst är sant kan du testa att söka på Google eller en annan
söktjänst. Till exempel kanske du eller någon du känner läst att alla värmlänningar kan prata finska. Ta dig då till en söktjänst och testa att söka på ”värmlänningar finska” för att se vad som kommer upp.
Du kan också lägga till en trovärdig nyhetskälla som extra sökord, till exempel ”värmlänningar finska svt” för att se om SVT kan ha rapporterat om detta märkliga fenomen. Om du inte hittar något om värmlänningar som pratar finska, ja då kan du nog anta att informationen är falsk.
När detta inlägg har skrivits har vi använt Internetstiftelsens pedagogiska och stora guide på ämnet källkritik. Om du tycker ämnet är intressant kan du läsa Internetstiftelsens egna guide om källkritik på internet.
Sök på internet efter ”källkritik internetstiftelsen” eller besök hemsidan som står utskriven längst ned på denna sida. Om du inte känner för att släppa taget om DigiGuiden riktigt än kan du ta en titt på en modifierad version av Internetstiftelsens egna checklista för att undersöka en källa.
Fundera över punkterna nästa gång du hittar nyheter som delats på internet via sociala medier eller en hemsida.
| Vem står bakom källan? | Varför är källan skapad? |
|---|---|
| Någon som behärskar ämnet? | Informera? |
| Någon du litar på? | Presentera fakta? |
| En myndighet? | Övertyga dig om något? |
| En organisation? | Påverka en opinion? |
| Ett företag? | Sälja en produkt eller tjänst? |
| En privatperson? | Underhålla dig? |
När du använder en Mac dator och vill kunna skriva på olika språk är det praktiskt att byta tangentbordets språk. De fysiska knapparna på ditt tangentbord förblir fortfarande samma språk, såklart – men bokstäverna du ser på skärmen ändras! Inmatningskällor är de olika språken för tangentbordet Att växla mellan olika språk på tangentbordet kan även […]
Gmail är en gratis e-posttjänst från Google som du kan använda på din dator, telefon eller surfplatta. I denna DigiGuide går vi igenom grundfunktionerna i webbmejlen, alltså hemsidan gmail.com.
Vi rekommenderar att du följer guiden på en dator för att följa instruktionerna enklast. Surfa in på hemsidan gmail.com och logga in med din Gmail-adress för att följa DigiGuiden.
Doro är namnet på ett märke för smarta telefoner. Företaget som producerar telefonerna saluför dem som enkla och smarta.
iPhone är samlingsnamnet på smarta telefoner från teknikföretaget Apple. På baksidan av alla iPhonemodeller finns en Apple-logotyp
Nätverk & internet Internet: Det världsomspännande nätverket som gör det möjligt för människor att kommunicera med varandra via smarta telefoner, plattor och datorer. Internet består av ett växande antal hemsidor som du kan besöka för att hitta information, kommunicera, shoppa eller konsumera underhållning. Synonymer till internet är webben eller nätet Bredband: Olika typer av tekniker […]
Hemskärmen är startsidan på din iPhone. Här kan du placera de appar du använder varje dag och vill ha enkel tillgång till. Men vad heter de andra delarna?
Lär dig vad alla delar i appen Google Chrome kallas och vad de används för. Övningar för att söka och surfa.
En uppdatering är som ett litet paket med förändringar och förbättringar som din enhet hämtar från internet. Att uppdatera sin telefon, surfplatta eller dator är bra att göra för att allt på enheten skall fungera korrekt. Uppdateringar innehåller nämligen ”lagningar” av funktioner som inte har fungerat rätt(buggar) samt helt nya funktioner och förändringar av enhetens utseende.